Regementsprofossen Johan Holmgren vid Västgöta kavalleriregemente

Det är inte utan funderingar som jag läser beskrivningen av hur en profoss bör vara; “handfast, dristig och se hiskelig ut”. Ja någon som skall sköta ordningen bland soldater behövde nog både vara handfast och dristig men att se hiskelig ut var ingen vanlig merit för ett arbete även på 1600- och 1700-talet.

Vad är en profoss?
Det var inte särskilt lockande att bli soldat på 1600- och 1700-talet pga. de många och hårda fysiska bestraffningar som förekom så antalet professor och straffen minskade allt eftersom man ville rekrytera bättre soldater. Det fanns både regementsprofosser (underofficer) och kompaniprofosser (meninga profosser). Som regementsprofoss skulle Johan övervaka ordningen, beivra förbrytelser och ansvara för att bestraffningarna genomfördes inom regementet.

Profossen bör vara handfast, dristig och se hiskelig ut. Han bör hålla rent i Korps de garde och läger, ordning hos arrestanter, vara fiskal på marketentare och månglerskor och gå väbeln tillhanda

Källa: Okänd
Ryttarfamiljen Holmgren i Hulan (Hålan) Härjevad (Skara) 1782-1796 (Bild från www.arkivdigital.se)

Johans liv som ryttare
Den 20 november 1772 antas Johannes Nilsson 19,6 år gammal som ryttare på Västgöta kavalleriregementes livkompani. Johannes kommer att noteras med förnamnet Johan i regemenetsrullorna och han får soldatnamnet Holmgren. Då Johan inte var gift när han antogs så fick han inte tillgång direkt till ryttartorpet i Hulan (Hålan) i Härjevads socken för Västheds rote (Skara). Familjen flyttar in i ryttartorpet 1782. Johan var 7 fot och 9 tum lång (173 cm) och red bla. på en brun vallack.

Västgöta kavalleriregemnete i uniform modell 1779, bild från 1783 (Bild från Digitaltmuseum)


Familjen
Juldagen 1774 gifter sig Johan 21 år gammal med den 35 år gamla änkan Maria Svensdotter Landgren i Norra Härene kyrka (Lidköping). Maria hade tidigare varit gift med Sven Jonsson och de hade barnen Stina född 1795, Jonas född 1797 och Sven född 1799 tillsammans. Maria föddes den 6 augusti 1774 och var son till borgaren Sven Bengtsson och Kerstin Larsdotter från Skövde stad. Deras första åren bodde Johan och Maria i Hovby Nästegård och får tillgång till ryttartorpet 1782. De får 4 gemensamma barn; Samuel född 1808, Johan född 1811, Maja Greta född 1817 och min anmoder Caijsa Lisa Johansdotter född den 14 maj 1819. Johan och Maria kom att förlora sin två söner inom två dagar av magsvullnad. Sonen Johan dör den 13 februari 1817 5,7 år gammal och Samuel dog den 14 februari 7,11 år gammal.

Västgöta regementes minnessten vid Axevalla hed som var regementets övningshed 1745-1916 (Foto Mattias Åbom 2017)

Gustav III:s ryska krig
1788 startade Sverige krig mot Ryssland, det som kom att kallas Gustav III:s ryska krig. Västgöta kavalleriregemente fick under krigsåren 1788-1790 utgöra garnison i Göteborg. Johan och hans kamrater hade turen att slippa de umbäranden som många tusen soldater, ryttare och sjömän gick igenom i Finland.

Johan blir regementsprofoss
1807 när Johan var 54 år och var på väg att gå i pension blev han erbjuden jobbet som regementsprofoss med placering på Överstelöjtnantens kompani. Att bli erbjuden jobbet som profoss var säkerligen mycket uppskattat av Johan och familjen. Osäkerheten att bli pensionär med en skral pension och säkerligen få bo i ett sämre torp än det enkla ryttartorpet han och familjen hade bodde i gjorde nog valet enkelt. Familjen flyttar 1807 till Skövde och flyttar in i “Grubbagården under Havstena. 1 helt krono, Regements Profoss boställe vid Kong Westg Regem”.

Profoss och sadelmakare vid Västgöta kavalleriregemente under tidigt 1700-tal. (Bild från Digitaltmuseum)

Kriget mot Danmark 1808-1809
1808 fick regementet ännu en gång dra ut i krig. Det en gång stolta kavalleriregemente hade 1802 blivit ett dragonregemente och fick namnet Västgöta linje dragonregemente. Regementet deltog i kriget mot Danmark 1808-1809 och ingick i västra armén som samlades vid gränsen mot Norge under våren 1808. Västra armén kunde inte uträtta något av vikt och inte fienden heller pga. nöd och brist på proviant. 1811 överfördes regementet från kavalleriet till infanteriet och fick namnet Västgöta regemente.

Ålderns höst
Den 9 mars 1815 när Johan var drygt 62 år gammal erhåller han avsked en bättre pension än han skulle fått som soldat. Johan och Maria kom att bo kvar i regementsprofoss bostaden fram till Johans föd den första januari 1822. Johan blev 68,7 år gammal och somnade in pga lungsot. Maria bor kvar på profossbostället 3 år efter makens död. Anledningen till att de får bo kvar på profossbostället var sannolikt att antalet profosser beslutades att minska 1815. De flyttar 1825 när Maria är 50 år till fattigstugan i Käpplunda med deras gemensamma kvarlevande barn Maja Greta och Caijsa Lisa. Den 21 mars 1845 sluter Maria 70,7 år gammal sina ögon i Käpplunda fattigstuga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back to Top