GRENADJÄREN LARS GÖRANSSON

Det blir uppenbart när man läser i generalmönstringsrullorna att Lars var inte vilken soldat som helst. Lars var en svensk elitsoldat.

Lars var en reslig karl på minst 178 cm lång (tre alnar) mot hans kamrater som normalt var cirka 10 cm kortare. Han var djärvare än det vanliga manskapet då han i sin väska bar tre handgranater full med lättantändligt svartkrut på cirka ett kilo styck. På sin musköt hade Lars en lång och blank bajonett som han efter att ha skjutit med sin musköt och kastat sina handgranater skulle rusa mot fienden.

Lars såg nog inte heller ut som den vanliga soldaten. Ibland bar grenadjärer en speciell karpus (mössa) som skulle visa fienden och de egna var dessa elitsoldater befann sig. Syftet var att skrämma fienden och visa sina egna att dom bar handgranater i sin väska. 1717 verkar Jönköpings regemente inte ha dessa speciella karpusen utan bar den klassiska trikornerhatten. Inte helt ovanligt var det att grenadjären hade ståtlig mustasch eller andra tecken för att urskilja sig.

Den klädsen, utrustning och beväpning Lars hade under belägringen av Fredrikstensfästning i november 1718 kan man läsa i generalmönstringsrullan för Jönköpings regemente när dom mönstrade den 14 oktober 1717 i Jönköping:

”fått musquett bajonet Soldate wäria krats grenadeurs taska med rem kruthorn snörie horn fänge nårl. lunte betäckare. Sold och roten skaffat låås betackare gehäng hatt med hwit snöre whita 1 pr swårtat halsduk grå wallmars lif Råck skintrrja, skinbyxor Bröstlapp 2 siörter 1 pr hanskar 1 pr hwita och 1 pr grå ullstrumpor, 2 pr Swenska skor med messings spenne, knäborn med spenne natt myssa Räntzel togsäck”.

Fått: musköt, bajonett, soldatvärja, krats, grenadiners väska med rem och kruthorn, smörjhorn, fångnål, lunt-betäckare, lås-betäckare, gehäng, hatt med vitt snöre, svart halsduk, grå vadmalsrock, skinnväst (kamisol) och skinnbyxor, bröstlapp 2 sorter, 1 par handskar, 1 par vita och 1 par grå ullstrumpor, 2 par svenska skor med mässingspänne, knärem med spänne, räntsel och tygsäck dvs. en slags ryggsäck.

De första grenadjärerna i Svenska armén kom till under Karl XI:s tid. Karl XII beslutade den 20 november 1717 att 12 (kom att bli 15 och även 18) soldater ur varje kompani skulle bli grenadjärer. Regementets grenadjärer skulle tillsammans kunna bilda en division (kompani) med dessa elitsoldater och en bataljon skulle kunna bilda en pluton. Även vissa officerare skulle utses att vara grenadjärofficer. När det gällde överstelöjtnantens kompani så skulle en kapten och en fältväbel bli grenadjärofficer och grenadjärunderofficer. Normalt bar inte officerare musköter men det gjorde grenadjärofficeren.

Under striden när de ingick bland de vanliga soldaterna så stod grenadjärerna längst ut på högerflanken ifall att en granat skulle explodera innan den kastades. Vid ett anfall så skulle grenadjären:

1. skjuta sin musköt
2. sätta musköten på ryggen
3 ta fram, tända och kasta sina handgranater
4. rusa mot fienden med bajonetten på