Hur många rätt får du ihop? Blir du greve eller fattighjon?
Greve 27 rätt
Friherre 25-26
Brukspatron 20-24 rätt
Hemmansägare 15-19 rätt
Torpare 10-14 rätt
Statare 5-9 rätt
Fattighjon 0-4 rätt
Brukspatron
Ägaren eller arrendatorn till ett bruk.
Birkarl
Handelsmän och storbönder i området Kemi, Torneå, Luleå och Piteå.
Backstugesittare
Landbor som bodde på någon annans mark eller allmänning. Hade normalt ingen jord att bruka utan hade tex. en jordlott för potatis och plats för tex. getter, höns etc.
Bruksbonde
Lantbrukare som arrenderar mark av ett bruk. Betalde ofta sitt arrende med kol.
Dagkarl
Person (ofta daglönare och drängar) som mot pengar och mat arbetade (utförde ofta grova sysslor). Bodde oftast i ett torp eller i en backstuga.
Forbonde
Lantbrukare som använde sin egen häst, oxe etc. för att få extra inkomst.
Friherre
Friherrlig värdighet. Adlig titel (högadel). Näst högst efter greve. Tog in skatt från ca 30-40 gårdar som arrenderades till frälsebönder.
Frälsebonde
Bonde som arrenderade en gård ägd av någon inom adeln. Till skillnad från skatte- och kronobönder saknade frälsebönder rösträtt i riksdagen.
Godsägare
Ägaren av ett större jordbruk kallas gods. Har även kallats Friherre “possessionater” eller ”patroner” Godsägaren anställde statare för att sköta jordbruket.
Greve
Högsta adliga titeln i Sverige. Grevar har rätt till titeln Högvälborne. Tog in skatt från ca 450-600 gårdar. Gårdarna utarrenderades till frälsebönder.
Hemmansbrukare
Person som i egenskap av ägare, åbo eller särskilt arrendator brukade ett hemman. Samma rättigheter som landbonden.
Hemmansägare
Lantbrukare som äger sin mark och lantgården. Har samma rättigheter som skatteboende och kronobonde.
Husman
Rätt att bruka jord utan taxering. Låg under en skattelagd gård. Husmannen var skyldig att ge en årlig ersättning till ägaren alt. utföra dagsverken på huvudgården.
Hälftensbrukare
Brukar någon annans gård mot hälften av jordbrukets avkastning. Vanligt var att hälftensbrukaren fick utsäde och boskap av ägaren.
Inhysehjon
Arbetade ofta hela sina liv på gården och står ofta skrivna som pigor och drängar. Vanligt att de bodde kvar även när de blev äldre.
Person som inte har egen bostad utan bor hos eller tillsammans med någon annan. Betalde ofta ”hyran” genom att utföra tjänster.
Kronobonde
Brukar någon annans gård mot hälften av jordbrukets avkastning. Vanligt var att hälftensbrukaren fick utsäde och boskap av ägaren.
Kyrkbonde
Lantbrukare eller åbo som brukade kyrkans mark.
Landbonde/landbo
Arrendator av gård under en bestämd tid, vanligast var 49 år. De äger sina byggnader, djur etc. Sällan dagsverke på huvudgården.
Panttorpare
Lantbrukare som bor i ett torp som är upplåtet på bestämd tid, vanligast 49 år. De äger sina djur och inventarier. Sällan dagsverken på huvudgården.
Prebendebonde
Arrenderar går av kyrkan. Bondens ersättning var biskopens lön (innan de blev anställda av kyrkan).
Skattebonde
Självägande lantbrukare på ett skattehemmen. Betalade ränta enligt jordepoken till krona. Var röstberättigade till riksdagen.
Lantbrukare som ställde sina hästar till tjänst när inte gästgivaren egna inte räckte till. De körde folk till sina platser och körde sedan hem.
Skogstorpare
Torpare som under de första 15 åren var skattebefriad och sedan arrenderade i 50 år. Ägdes av staten eller bolag. Tjänade så bara att de hade egna hatar och kor. Arbetade i skogen.
Statare
Stataren var gift och både han och hustrun arbetare på gården. Hustrun mjölkade 3 ggr om dagen. Betalning skedde mestadels i varor.
Torpare
Lantbrukare som har depositionsrätt över sitt torp, oftast på livstid. Ibland gick torpet i arv. Betalde genom att utföra dagsverken på huvudgården.
Åbo
Arrendator som bor i ett hemman på en bestämd tid, vanligen 49 år. Äger sina byggnader och djur. Sällan dagsverken på huvudgården. Åborätten gav arvsrätt till barn och barnbarn. Åbohemman kunde bli skattehemman genom skatteköp