För några dagar sedan fick jag ett telefonsamtal från Kanarieöarna. En man undrar om det är jag som skriver på nätet. Jajamen sa jag. Det visade sig att jag talade med en ättling till soldat 606 Lars Ehn som hade mer information.
Det var Lennart som ringde. Lennarts farbror var Folke som bodde granne med min farfar och farmor på Trandared. Jag hade hört som barn att vi var släkt med Folke och Annie som hans fru hette på något sätt och att det skulle vara en soldat som band oss samman.
Soldat 606 Lars Ehn
Det visade sig att soldat 606 Lars Ehn var född 1791-01-15 i Öna Lillegården i Tärby av Petter Larsson och Anna Hansdotter. Men Anna var inte Petters första hustru det var Britta Olofsdotter. Lars Ehn är min ff fm f.
Historien om Lars Ehns föräldrar
Petter Larsson och Britta Olofsdotter i Gärdet, Tärby
Petter och Anna vigde sig 1775-07-09 i Tärby kyrka. De var 25 och 26 år gamla. Den 27 oktober 1778 födde de deras första barn Catharina och fem år senare kom lillasyster Greta 1783-10-05.
Petter och Britta i Gärdet, Tärby
Petter föddes på Gärdet som gården hette som han nu själv skötte tillsammans med sin hustru Britta. Petter föddes 1749-09-23 av Lars Hansson och Britta Larsdotter. Lars hade gått bort när Petter och hans syskon var små (oklart när) så änkan Britta fick tillsammans med dottern och sina två söner klara av gården själva till dess att Petter som äldsta sonen fick ta över.
Hustrun Britta går bort i Öna Lillegården, Tärby
1783 flyttar Petter, Britta och änkan Britta till Öna Lillegården i Tärby när Petter var 33 år gammal. När vårblommorna hade börjat komma på Öna Lillegården blev Britta svårt sjuk och avled 1784-04-04 av “hufudsjuka”. Kanske hade hon fått en tumör eller en blödning av något slag. Britta dog ca 35 år gammal. Deras lilla Greta miste sin mor endast fyra månader gammal.
Petter blir ensam med barnen och sin mor
Ja där står Petter ensam med två små barn. Men Petter kämpar på i Öna Lillegården med dom små. Som tur är så lever fortfarande hans mor Britta som hjälper honom med barnen. Kanske är det därför som det tar ett tag innan han gifter om sig. Han kunde helt enkelt unna sig att hitta en kvinna som han tyckte om och sånt kan ju ta lite tid.
Petter gifter om sig med Anna Hansdotter från Gingri
Nästan på dagen två år efter att Britta gick bort så tragiskt gifte sig Petter med Anna Hansdotter från Gingri fast denna gången i Gingri kyrka. Anna var 12 år yngre än Britta. Anna föddes 1761-04-12 i Hovaliden, Gingri av föräldrarna Hans Pehrsson och Marta Andersdotter som var bondefamilj.
Petter och Anna fick fem barn tillsammans. Denna sju barns familj hade nu fullt upp i Tärby. Deras första gemensamma var våran soldat 606 Lars Ehn som föddes 1791-01-15 sen kom Anna Britta f 1793-01-15. Per f 1795-05-20, Inga Caijsa (även kallas Anna Caijsa) f 1798-01-06 och sist kom lille Johannes f 1801-08-13.
Petter och dottern Anna Britta går bort
I början på 1800 talet så står familjen som inhyses i Öna Lillegården. 1802-08-04 avlider dottern Anna Britta 9,5 år gammal. Petter avlider i bröstfeber 59 år gammal 1809-02-10 och blir begravd den 19e på Tärby kyrkogård. Lille Johannes är nu 8 år gammal medan de stora barnen redan har flyttat hemifrån.
Tuberkulosen slår hårt mot familjen
Barnens mor Anna som nu är ensam med de fyra kvarvarande barnen blir sjuk i det man förr kallade lungsot och som vi idag benämner Tuberkulos, TBC. Anna blir sjuklig och avlider 1811-01-24, 49 år gammal.
Året innan Anna går bort har Lars flyttat till Södra Ving och blir dräng i Getared 1810 19 år gammal. Han blir senare förstärknings karl och indelt soldat i Timmele.
De barn som nu är helt ensamma kvar i Öna Lillegården efter Annas död är barnen Pehr 16, Inga Cajsa 13 år och Johannes 9 år. Men döden hade fått sitt grepp om Öna Lillegården 1811. 1811-06-24 tar tuberkulosen även den 16 årige sonen Pehr.
En 13 åring och en 9 åring blir ensamma kvar på gården
Så nu finns endast en 13 åring och en 9 åring kvar på gården. I dödboken står det noterat om Per “fattig gosse på socknen”. Troligtvis bodde de kvar på gården eller eventuellt tas om hand av någon. Men ingen notering om detta finns.
1812 så flyttar Inga Cajsa till Mark 14 år gammal och Johannes flyttar samma år till Bullra i Tärby och tas hand om av familj under två år. I husförhörlängden står det noterat “Sockengosse, fattighjon” när han bor hos familjen i Bullra.
Johannes får flytta ut från familjen i Bullra 1814 och han får försörja sig som dräng som 12 åring helt ensamt. Han är skriven på socknens slut. 1819 blir han dräng i Segerstorp Smedgården 19 år gammal. Tuberkulosen vill inte släppa taget om familjen. Johannes avlider 19 år och 2v gammal i tuberkulos som sin mor och syster och blir begravd i Tärby.
Avslutning
Man saknar helt ord efter en sådan här familjeberättelse. Kanske skall man åka ut till Tärby kyrka och lägga några blommor i deras minneslund för gravarna lär inte finnas kvar. Av någon konstig anledning ser man sällan att barn i denna situationen tas om hand av sin äldre syskon. Man kan undra varför. Lars som var enda helsyskonet tillI Inga Cajsa och Johannes var ju dräng och hade ju inget eget vid denna tid. De andra helsyskonen var ju bortgångna och skulle varit för små. Man kan undra hur deras äldre halvsyskon resonerade. Nu vet jag intet mer om dom just nu. Kanske kan kyrkoprotokollen avslöja något mer om barnen och den tragedi de genomgick.
En sådan sorglig berättelse, som väl inte var så ovanlig på den tiden. Tänker på hur svårt livet var för många och hur man verkligen fick slita för brödfödan. Särskilt barnen som tidigt fick börja jobba.
Birgitta
Hej!
Jag läser det du skriver med anledning av att vi tidigare konstaterade att dina förfäder bott grannar med mina förfäder i Od. Men Öna ligger mig ännu närmare, då det är där jag bor! Jag lägger därför till några ord: Öna Lillegården finns inte längre, annat än eventuellt som del av en fastighetsbeteckning. Jag har antecknat att gården bör ha “försvunnit” någon gång mellan 1828 och 1855. 1825 ska Öna Lillegården ha varit den sista gården i Tärby som ännu hade adligt jord- eller ränteägande. Det var von Utfall på Påtorp i Fristad som då enligt mantalslängd 1825 ägde gården. I husförhörslängden 1836-46 framgår att två av Storegårdarnas ägare har tagit över Lillegården.
Om man placerar bebyggelsen för Öna Lillagården från en gammal karta, ovanpå en mer sentida, så visar det sig att den har legat rätt nära ån (Viskan), där sedan c:a 1880 står en ladugård. Precisionen på kartan från 1645 är troligen inte så hög, men det är den enda karta där något slags byggnad är utritad för Lillegården, som jag kunnat hitta, och man kan ju hoppas att den ändå anger platsen på ett ungefär; c:a 60 meter SSO från bron ( http://kartor.eniro.se/m/4UrYZ ).
M.v.h. Andreas
Hej Andreas!
Helt otroligt! Vilken forskning du har gjort. Imponerande och ett stort tack för att du delar med dig vad Öna Lillegården har legat. Så kul först Od och sedan i Öna. Jag får åka ut och fota vid tillfälle. Hur stort är Öna idag Andreas?
Ja, det är lustigt hur mycket det är som hänger ihop när man kommer ett tag tillbaka i tiden!
Lillegården har varit borta så länge, men ändå hängt med i fastighetsbeteckningar, så jag har alltid undrat om den, var den låg och hur det såg ut, men det är inte så lätt att veta. Här kommer ett klipp ur ett mejl som jag skrev för några år sedan, funderingar om just Lillegårdens mer “sentida” tillvaro:
* * *
Det fanns enligt lantmätaren ingen bebyggelse på Lillegården vid tidpunkten för Laga Skifte (1855):
“Ön(a) Lillegården 1/4 förmedladt till 1/8 mantal Frälse eges af Bonden Pär Johansson som till denna hemmansdel icke har några åbyggnader”. Samma ordalydelse står att finna under Johan Fredik Gabrielssons del av Lillegården i samma handlingar. Jag är osäker på hur man ska tolka det faktum att Per Johansson (Rupert Johanssons morfar) och dennes hustru Sara Andersdotter från just 1855 står under rubriken Öna Lillegården i husförhörslängden. Min gissning är att Per och Sara behöll marken till Lillegården och sålde sin 1/4 Öna Storegården till svärsonen Per Jansson. Dottern Rebecka Charlotta Persdotter och hennes man Per Jansson flyttade nämligen från Övregården i Falskog Rångedala, (tillbaka i dotterns fall) till Öna samma år (1855).
I så fall skulle man kunna tolka det faktum att Rebeckas föräldrar står skrivna under Öna Lillegården från 1855 (i husf) snarare som att de är innehavare av marken än att de fysiskt har flyttat någonstans. Eftersom hela gården (byggnaderna) skulle flyttas i och med Laga skifte ville nog Per ha hjälp av yngre krafter, kan man tänka.
* * *
Nya tankar och tillägg till det ovanstående:
En granne har även sagt att hennes farmor bodde på Lillegården kring sekelskiftet 1900 – det har jag inte “fått ihop” tidigare. Farmodern (Jenny) var nämligen piga på den Storegård där jag bor, men den gården hade ingen del i Lillegården. Hon gifte sig dock med yngste brodern på granngården, den Storegård som nämns ovan, så kanske, tänker jag nu, var det där som de bodde tillsammans. Det finns fortfarande en mindre byggnad på den gården, som en “lillastuga” eller “drängstuga”… pusselbitarna passar rätt bra ihop om man ska våga sig på att gissa att det gamla paret Per och Sara (se ovan) bosatte sig i den stugan 1855, och att man även kallade det huset för Lillegården. Jenny och hennes make kan kanske ha bott där strax före år 1900. Deras förste son är t.o.m. född där, fadern ännu som dräng hos sin bror på gården.
Öns storlek
Om du följer kartlänken i mitt förra meddelande (och kanske zoomar ut ett “klick”), så ser du hur Öna avgränsas rent geografiskt av Viskan i norr och Gammelån som går ner som en bäck – i den första delen numera ett dike som inte alltid är vattenförande ens – från öns östligaste punkt, där gränsande till Rångedala socken, i slingrande sydvästlig riktning, innan den vänder mot nordväst och med tillflödet Fölabäcken från söder åter letar sig tillbaka till Viskan, här i gränsen mot Gingri socken. På den geografiskt avgränsade ön finns då bara 4 hushåll, men byn som sådan omfattar kanske 15 hushåll totalt, alla de övriga norr om Viskan.
Så intressant! Tack än en gång Andreas!