Kung Carl XI var den förste kung som uniformerade hela svenska armén. År 1676 gav han order om att uniformera hela den svenska armén. Infanterites uniformer kom i fem olika modeller och kan delas in i den första Karolinska uniformen, den äldre Karolinska uniformen och den yngre Karolinska uniformen. Det blev många uniformsbyten för Älvsborgs regemente.
För att göra beskrivningen enkel så kan man sammanfatta att uniformen som kom 1687 var sig i stort lik fram till 1778. 1778 går den Karolinska uniformen i graven. Det finns endast ett fåtal uniformer att beskåda från dessa tider gör att man får utgå från beskrivningarna om uniformernas utseende. Ett av dessa plagg är huvudbonaden som kallades karpus. Av denna huvudbonad finns det ingen bevarad.
”Beklädnaden var för såväl befäl som manskap enkel och ändamålsenlig”
Otto Mannerfelt
Manskaps uniform vid Älvsborgs regemente 1706-1778
Den uniform du ser på bilden är den som Älvsborgs regemente kom att bära från 1709 fram till 1778. Uniformen kallas m/1706.
Som huvudbonad bars från en början en mössa som kallades karpus. Befälet bar svart filthatt som på bilden. Den svarta filthatten och karpusen bars under en övergångstid samtidigt av manskapet. 1717 hade hela manskapet den svarta filhatten med vita snören som på bilden.
Den blå rocken är en symbol för Carl XI enhetsuniform. Manskapet vid regementen fick den blå rocken med det gula fodret 1696 och bar den ända fram till 1778 då den Karolinska uniformen helt går i graven. Först hade manskapet på regementet mässingsknappar och efter 1728 bars tennknappar. Rocken var av kläde. Med m/1706 blev rockarna försedda med veck i sidorna och ryggen. Innan var det bara befälet som hade dessa veck. Även andra förändringar gjordes.
Under rocken bars vad som som ibland kallas väst, tröja men som också benämns för kamisol. Kamisolen var för regementet gjort i bockskinn. 1728 var kamisolen inte längre i skinn utan i kläde för underofficerarna.
Byxorna från början i bockskinn. När 1728 års uniform kom så hade soldaterna både skinn och klädesbyxor. Manskapet verkar både ha haft skinn och klädesbyxor åtminstone fram till 1760 och ev. fram till 1777.
Strumporna var av ylle och var gula från 1687 fram till 1752 då vita strumpor tilldelades. Manskapet hade även andra färger på strumporna när de inte bar livmunderingen (fältuniformen). Strumporna bars upp av skinnrem med mässingspännen.
Skorna var så kallade vaxskor från 1687. Det kom svenska skor, tyska skor och skor med spännen under den Karolinska uniformens tid. Man kan kort säga att skorna var av svart läder och att avigsidan var utåtvänd och skorna var inte tillverkade med höger eller vänsterfot vid denna tid.
1687 var kappan av blått kläde med gult foder med blåa och gula snören på kragkanten. Kappan förändrades något fram till 1777 vad gällande att det gula fodret ev. blev blått även för manskapet.
Ammunitionsväskans häng och värjans häng var av älgskinn.
I övrigt hade manskapet skinnhandskar av älg, skjortor, nattmössa, svarta halsdukar.
I 1763 års mönstringsrulla står det:
För övrigt befanns manskapet, ändskönt uti deras gamle, försluten och kasserade lifmundering, hurtige, väl höfsade och disciplinerade, så att man funnit en mäkta stor skillnad hos dem nu, emot den tid då regementet gick ut till Pommern 1758, och vore önskligt att sådana utvägar vidtagas, var igenom manskapet kunde genom övning blivna bibehållen uti den färdighet och disciplin de sig nu förvärfat äga.
Källor: Denna sammanställning är gjord genom att sammanföra Christian Brunstens forskning om arméns uniformer från boken ”Svenska arméns uniformer – del 2 – infanteriet” och de regementshistoriska böckerna: Otto Mannerfelts ”Anteckningar om Kongo Elfsborgs Regemente 1680-1815 samt ”Älvsborgs regemente under 374 år”. För mer information hänvisar jag till dessa böcker. Några få årtal och detaljer om uniformernas utseende stämmer inte överens böckerna emellan men i huvudsak är de överens.