Personuppgiftslagen, offentlighetsprincipen, etik och släktforskning

I Sverige har vi en unik lag om öppenhet, offentlighetsprincipen som gör att många dokument som tex bouppteckningar är offentliga handlingar trots personuppgiftslagen med sin 70 års regel. Men skall man registrera allt och kan man registrera allt i ett släktforsknings program på ett säkert sätt?

När man skall släktforska och inte minst när man väljer att publicera sitt släktträd eller levnadsberättelser så behöver man känna till personuppgiftslagen. I Datainspektionens tidning Integritet i fokus nr 2/2010 tar man just upp ämnet: ”Det här säger lagen om din släktforskning” på sidorna 5-7.

Enligt personuppgiftslagen anses vissa personuppgifter vara känsliga och därmed extra skyddsvärda. I släktforsknings sammanhang kan det handla om uppgifter som rör hälsa, som exempelvis ärftlig sjukdom, eller som avslöjar ras eller etniskt ursprung.
– Publicerar man sådana känsliga person- uppgifter på sin hemsida kan det vara kränkande i lagens mening. Man bör även undvika att publicera uppgift om adoption eftersom det är integritetskänsligt.
Sammanfattningsvis kan sägas att om man publicerar sin släktforskning i löpande text på sin hemsida så kan man normalt ta med uppgifter som namn, födelsedatum och adresser till nu levande släktingar. Man bör dock undvika att ta med integritetskänsliga personuppgifter.
– Är man osäker är det alltid en god regel att inhämta samtycke innan publicering, det vill säga fråga personen/personerna om det går bra.

Citat: I Datainspektionens tidning Integritet i fokus nr 2/2010
Som du kanske vet fick Sveriges släktforskarförbund stänga ner delar av sin webbportal 2005 då det innehöll då levande personers härkomst (kändisar) som då var i livet. Detta utan att oftast få tillåtelse ev den berörda personen.Det gäller alltså inte att missbruka Sveriges öppenhet även som släktforskare.

Ja man kan registrera det mesta i sitt släktforskningsprogram för privatbruk men man kan inte publicera allt. Man bör alltså registrera ”känsliga, extra skyddsvärda och integritetskänsliga uppgifter” på ett sånt sätt att de inte kommer med i sin släktbok, på sin hemsida, slätträd på nätet eller i dina häften som du delar med dig till släkt och vänner.
Ja Datainspektionen och lagen anser att sjukdomar, ras, estniskt ursprung och adoption som olämpligt att publicera på nu levande personer. Ja så frågan är om man skall registrera sina nu levande släktingars levnadsberättelse allt för noggrant. Personligen tycker jag det är lämpligt att man använder sekretessfunktioner i sitt program som gör att andra som läser din forskning du publicerat inte kan läsa det som är känsligt. Ja om man du skall publicera sin forskning på nu levande personer överhuvudtaget.

Kontrollera att ditt program och dess funktioner gör att lagen hålls när du publicerar något. Inte minst registrera rätt i ditt program så inga misstag sker. Kan ditt program inte detta så byt genast program.

Personligen har jag dragit en gräns där jag lämnar ut min forskning där levande personer finns med så finns bara namn, födelsedata, födelseförsamling och ev. adress. Jag publicerar heller inte detta på nätet utan jag ger det endast till dem som  är berörda. Då kan jag inte göra något brott mot lagen och inte minst så vet mina släktingar om hur viktigt deras integritet är för mig.
Nu är tyvärr mina mor och farföräldrar borta från detta jordeliv. Nu är inte dessa personer mina föräldrar och därför är jag extra noggrann att hantera deras levnadsberättelser på ett bra sätt för att respektera mina min fars och mors syskon.

När jag kommer längre bort tidsmässigt och tittar i kyrkböckerna så använder jag all information som finns tillgänglig i min forskning. Var de har avlidit och vilka sjukdomar de har haft om det är av vikt för att beskriva deras liv. Då har vi hållit oss till lagen och god etik.

Ja det mesta får man registrera i sitt släktforskningsprogram för privatbruk, det undantag gör lagen för släktforskaren men så fort du publicerar informationen så är den inte längre privat. Har du informationen i löpande text så går det bra om man tar hänsyn till det kränkande. Men publicerar man informationen mer strukturerad som tex i en sökbar databas med nu levande personer så är det inte lagligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *